Hål i örat
och en liten kille som nu börjat gå på allvar.
I fredags så hämtade jag min stora lilla kille efter skolan och så åkte vi in till stan. Där lunchade vi på McDonalds och sen åkte vi ner till stan och där gick hans senaste önskan i uppfyllelse. Han fick ta hål i örat!
Tårar kom det, men jag tror det var mest för att han blev rädd när det small till när de sköt in örhänget. Gissa nu om jag har en kille som talar om att han har lite ont i örat för alla, så att de verkligen skall förstå och se att han har fått hål i örat. Efter håltagningen så träffade vi på Nicke Nyfiken och Svamp Bob Fyrkant på stan. Killen som gärna vill vara stor tyckte nog ändå att det var lite mysigt att få kramar och uppmärksamhet av de utklädda figurerna.
Mammas lilla kille däremot har nu fått kläm på det hela och börjar på allvar släppa taget och GÅR. Oj vad roligt det är att se när han tar sig fram upprätt gåendes på sina små ben. Man ser riktigt hur det lyser i ögonen på honom av glädje när han går riktigt långt. Jag måste bara in till stan i morgon och köpa film till videokameran, jag får dåligt samvete över hur lite jag har filmat Henrik jämfört med Magnus. Det är nog bara att inse att tiden inte riktigt räcker till.
I fredags så hämtade jag min stora lilla kille efter skolan och så åkte vi in till stan. Där lunchade vi på McDonalds och sen åkte vi ner till stan och där gick hans senaste önskan i uppfyllelse. Han fick ta hål i örat!
Tårar kom det, men jag tror det var mest för att han blev rädd när det small till när de sköt in örhänget. Gissa nu om jag har en kille som talar om att han har lite ont i örat för alla, så att de verkligen skall förstå och se att han har fått hål i örat. Efter håltagningen så träffade vi på Nicke Nyfiken och Svamp Bob Fyrkant på stan. Killen som gärna vill vara stor tyckte nog ändå att det var lite mysigt att få kramar och uppmärksamhet av de utklädda figurerna.
Mammas lilla kille däremot har nu fått kläm på det hela och börjar på allvar släppa taget och GÅR. Oj vad roligt det är att se när han tar sig fram upprätt gåendes på sina små ben. Man ser riktigt hur det lyser i ögonen på honom av glädje när han går riktigt långt. Jag måste bara in till stan i morgon och köpa film till videokameran, jag får dåligt samvete över hur lite jag har filmat Henrik jämfört med Magnus. Det är nog bara att inse att tiden inte riktigt räcker till.
Kommentarer
Trackback